Vi hade ärende tidig på tisdagsmorgonen ner till centrala delarna av Helsingborg. Medan Birgitta uträttade sitt ärende, passade jag på att ta en längre promenad. Jag var nyfiken på den nya bron ut till Oceanhamnen och den nya stadsdel som växer fram på piren. Gråmulen morgon uppehålls väder perfect för en lång promenad.
Inte bara där en förvandling har skett, Knutpunkten har genomgått en ombyggnad och uppfräschning. Nu mera är namnet Helsingborgs Central.
Tog vägen genom Helsingborgs Central. Rulltrappan upp till första planet för att komma ut på parkeringen.
Här på parkeringsdäcket ansluter bron ut över vattnet, byggd som ett Z.
En bild från nya stadsdelen mot Helsingborgs Central
Huvudgatan där kändes det mörkt, får hoppas att det blir ljusare en dag med bättre väder. Var inte så färdigt så att jag kunde komma runt husen eller utefter vattnet där man kommer att kunna gå senare.
Jag tog mig vidare mot södra Helsingborg mot gamla Tretorn där Campus ligger idag och vidare upp i stan där jag vek av mot norr. Gick genom centrum mot Norra hamnen. Där på piren har nu ställplatsen fått ge plats till båtarna som ska upp för vintern.
Tog mig vidare upp över Sankt Jörgens plats, det är konserthuset man ser i bakgrunden
Utefter Fågelsångsgatan finns trappor upp till Öresundsparken och Landborgspromenadens sträckning genom stan. Där gick jag vidare för att möta upp Birgitta.
När jag ibland gick på Helsingborg kom jag in södra eller norra infaten, det var nästan allt jag kunde. På norra infarten doftade det alltid gott kaffe i luften.
Sedan vi kom hit så har förnedringens vindar blåst i stan
Tänk att Helsingborg hör till de där städerna som vi aldrig besökt, utan bara åkt igenom på väg någonstans. Vi har pratat om att besöka några av dem, t ex Kalmar.