Idag besökte vi Silves Arkeologiska Museum (Museu Municipal de Arqueologia de Silves) . Föremål från stenåldern, bronsåldern, järnåldern, romerska, moriska och portugisiska perioder. Muséet är byggd på plats där en morisk vattenreservoar hittades vid arkeologiska utgrävningar. Byggd i Silves röda sandsten och cirka 20 meter djup.
Entrén till muséet. Glöm inte legitimation om du vill komma in som pensionär.
En modell av vattencisternen
Silves från tornet av av museet
N125 här på Algarve har nog varit den sämsta vägen på denna delen av Europa. Men nu blåser det andra vindar och vägen renoveras på flera sträckor. Vägen är hårt trafikerad med långa köer vid stopp ljusen förbi arbetsplatsen. Alternativet är A22 betalvägen som går parallellt med N125 den undviker vi och det gör också portugiserna. Det är nog prisnivån som är fel. Hoppas nu att N125 får förbli betalningsfri. Ser man till Norge där finns det sällan alternativ till betalvägen.
Det stora samtals händelsen. Idag var det stor razzia i morse i Armação de Pêra. Där har man kunnat parkera för 1,5 € 24h sedan länge. Men idag kom det tre polis bilar och rensade. Även här i Silves är det sällsynt med fricampare. Här utanför ställplatsen har de ögonen på sig om det till förmodan står någon här och inte blir de långvariga.
Men visst finns det fortfarande platser att fricampa på.
Och ett och annat udda ekipage kan man se, som detta. Har kört från Tyskland med traktor ända hit till Portugal. Resan lär ha tagit 2 månader.
Det är bekvämt att utnyttja ställplats. Man vet att man har El, vatten, tömning och bra WiFi. Vi har valt att stå längre tider och ha platsen som bas och veta att vi har platsen kvar efter att vi har varit ute en dag och kört. WiFi har vi köpt i år från NOS. WiFi med obegränsad surf fungerar utmärkt men när vi var upp i landet utefter Spanska gränsen så var det lite sämre. För att få detta så var jag tvungen att registrera mig här i Portugal och få ett fiscal number.
Att bo i husbilen gör ju att man har mindre yta inomhus. Nu är det också lite vad man har för storlek på husbil. Vår är storlek mindre! Vädret här vintertid är så bra att man sitter mycket ute. Visst finns det regniga dagar, då är husbilen mysig att sitta i. Nu de senaste dagarna har det varit varma 18 grader på kvällen, kl 21:00, Idag har solen värmt så det var kortbyxor och bar överkropp.
Birgitta har gjort falsk ostkaka! Riktigt gott med sylt och grädde. Vår vardag är mat, städning, allt som måste göras var dag med husbilen och tvätt. Nu har vi valt att lämna smutstvätt till laundry kostar inte mera än att hyra maskiner på ställplatsen och så skapar vi arbetstillfällen för portugiserna. Vi betalar 2 € per/kg.
Lilla My ska ha sina promenader i alla väder.
Mangnolia är nog den finaste blomman jag vet. Var över gamla bron och fotade det blommade trädet. Mandelträden blommar också rikligt här omkring och är nästan överblommade.
Har aldrig tidigare loggat en webcam cache! Frågade Stina & Jurg om de hade lust att följa med oss på en utflykt till kusten. Det var första gången någon åkte med oss i den nya bilen. Plockade bort bordet och det fick ligga på sängen och letade fram säkerhetsbältena. Blev en alldeles utmärk utflyktsbil. Vårat mål var Carvoeiro som ligger vid havet en mysig liten portugisisk by. Förr en fiskeby men idag turistort med hotell, restauranger, caféer, barer och affärer. Känt för de spektakulära stränderna med sina branta klippor. Finns även grottor längs kusten som är ett populärt utflyktsmål. Runt Carvoeiro finns fina vandringsleder längs stränderna,,
Vårt huvudmål var en webcam cache men att efter en stund med trasslat med datorn så upptäckte
vi att kameran var ur funktion idag. Skulle uppdateras var minut men hade stannat på den jan 16 11:31:56 2016. Besvikna blev vi lite till mans men det fanns några andra cacher i närheten som vi loggade.
På vår promenad i stan kunde vi beskåda dessa elskåp som var målade i olika motiv.
Men till slut så gav sig hungern till känna så vi satt oss på en uteservering. Och blev serverade varsina goda rätter jag tog en Portugisisk kötträtt och det kan jag göra flera gånger. TACK Stina & Jurg
Bilder på Castellet från östra sidan av Silves.
Nu när vi är på nya ställplatsen i Silves upptäcker man stadens östra sida. Här är man infärd med att fräscha upp platsen vid Cruz de Portugal. Korset är hugget i vit kalksten. Korset tros vara en gåva till staden från 1499. Kommer säkert att bli fint här när allt är på plats.
En liten park hittade jag här i området. Det finns även en bensinmack (Galp) och en ”Gör det själv biltvätt”. En restaurang som ligger på promenadavstånd från ställplatsen. Men framförallt är det ett bostadsområde. Gick upp bland husen men där var många hundar, de flesta innanför staket men även lösspringande.
Även storkarna njuter i det fina vädret. Idag har det varit blå himmel men lite kallt i vinden, men solen värmer bra. Väldigt mycket storkar som har bosatt sig här i Silves. De kom hit till stan i början av november, ungefär samtidigt som oss.
Så var det tid igen att frisera oss. Här får Birgitta se bilderna som frissan tog på utfört arbete.
Tiden går fort den 1:e Januari var det fem år sedan jag pensionerade mig. Jag var då 62 år och ville inte vänta tills jag blev 65 år. Det finns så mycket att hitta på och arbetskraft som kan fylla upp saknas nog inte. Har inte en enda dag saknat arbetet eller den sociala samvaron som ett arbete kan vara. Visst lite kontakt har det varit med arbetskamrater men det ebbade ut fort. Istället är det andra saker som uppväger som att resa, umgås med familjen, barnbarnen när vi är hemma. Vi tycker själva att vi tillbringar mycket tid i vårt lilla hus sommartid. Det har ett perfekt läge där vi kan sitta i lä och njuta i solen och värmen . Vi gick med i SPF och har varit med och spelat boule när vi har varit hemma i Ödåkra men så värst engagerade har vi inte varit. Vinterhalvåret har vi kört till Spanien och Portugal nu är det 4:e säsongen vi är ute. Det har varit kvalitetshöjande och vi har sett och upplevt mycket och träffat massor av härliga människor. Det viktigaste av allt är att vi har fått ha hälsan någorlunda bra.
Bild från Silves.
Nu är vi med i tävlingen Sveriges bästa reseblogg och dessutom Skandinaviens bästa. Kul att testa att tävla utan några förhoppningar att vinna bland många proffsiga och fina resebloggar.
Vädret är inte så som vi vill ha det. Vi är storförbrukare av ström och då krävs det att det är sol så det laddar från solcellen. En miss med bilen är att vi bara har ett bodelsbatteri alltså för lite Amper timmar (Ah). Så när vi kommer hem blir det att ordna det så det blir två batterier. Sedan har vi problem med skjutdörren till vårat Wc/dusch utrymme. Upphängningen har gett vika så dörren hänger i bakkant svår att öppna och stänga. Men det ska väl kunna ordnas på något vis även fast vi är i Portugal. Peppar peppar så har det fungerat alldeles utmärk med nya mindre bilen. Vi har problem med att stänga den stora skjutdörren vilket vi har påpekat för vår handlare. Den är tung och finns inget bra handtag att ta tag i. När vi lutar bakåt fixar inte Birgitta att stänga den.
Körde in på nya ställplatsen i Silves måste se hur det är där också. Här är det en del svenskar, några har vi träffat tidigare. Nu stannar vi här några dagar och inväntar bättre väder. Inget som hindrar att vi kör en sväng någon dag. Finnas alltid något att hitta på. Om inte annat så ut och plocka några geocacher.
Mycket får man vara ned om! Igår kväll så kände vi röklukt och det blev bara värre. Gick för att undersöka vad det var. Upptäckte att det var husbilen som var parkerad vid sidan om oss som eldade. Hon hade vedkamin i bilen och röken från skorstenen slog rak ner i vår bil. Hjälpte inte att stänga takluckorna. Jag gick till den som är lite ansvarig här på övrig tid och påpekade det. Hon gick ock knackade på och pratade med damen i bilen. Men det hjälpte inte så några gånger till var vi ute och pratade med henne. Vi påpekade att det är gasol & El som gäller på ställplatsen. Så till slut så körde hon sin väg.
Vi blev kvar i staden São Brás… vi körde in till Lidl och där är 4 blåmarkerade platser för husbilar som vi parkerade på. Handlade lite, mörkret kom fort, när vi tittade på klockan så var den halv tio. Det kom ytterligare en husbil som stod där över natten.
Vi fick förslag på att också besöka museet och affären inne i stan. På väg dit körde vi inte riktigt som de markerat på skissen. Vi sa på kvällen ”Vad fin kyrkan är med fasadbelysning” nu kom vi också dit upp. Här var det trafik och smalt och de höll också på att reparera en bil utefter trottoaren. Det var bara att ha tungan rätt i mun och köra framåt.
Vi fick betala 2 Euro/st hade vi visat leg så skulle vi ha betalat 70 cent styck men det glömde vi såklart. Här handlade det också om kork men det var även Portugisisk fotboll och cykel. Novacortica har sponsrat ett cykelteam. Hela väggen i konferensrummet vittnade om deras framgångar.
Texten ni ser på trädet talar om vem som är ägare och åren sedan de skalade trädet senast.
Här ser man seldon för olika ändamål. Man ser än idag Gipsy (Romer) med sina skrindor på vägarna här i Portugal och där är seldonen utsmyckade mer eller mindre som bilden visar.
Filmen som visad hur man skalade barken från träden Med hjälp av bara en yxa och klättrande i trädet. Här ser ni en barksida som säkert har mer än 25 årsringar.
YouTube länk till NovaCortica
Besök på kork fabriken i São Brás de Alportel.
Vi kom tidigt och jag gick in och bokade en visning i receptionen fick guidad tur kl:15,30. Hungern smög sig på och vi såg att det låg ett matställe på andra sidan vägen. Jag gick in och frågade om de hade meny, ”Nej, men vi serverar kyckling, bacalhau och fläsk”. Hämtade Birgitta och vi gick in slog oss ner bland Portugiserna, fick serverat det vi beställde. Rikligt med mat och gott var det också, frukt till efterrätt men kaffe avböjde vi 13 Euro. Birgitta sa att detta var den bästa kyckling jag ätit här i Portugal.
Stora lager med kork som väntar på att förädlas. Ni ska veta att inget går till spillo utan man tar vara på minsta lilla bit.
Vi började med en information om kork och dess förädling. Här ser man tre avskalningar från korkträdet. Ett träd skalas första gången efter 25 år och då duger barken till att malas till granulat efter 9 år skalas det andra gången och så fortsätter det vart 9:e år. Efter 40 – 50 år kan man använda barken till att göra naturkork av den.
Här tillverkas mer än 1 miljon korkskivor per dag. Kvaliteten är avgörande den till vänster till Champagne Frankrike, i mitten Cava Spanien, till höger italienska bubbelviner.
Här ligger färdigbehandlad kork som ska bli naturkork. Det sker inte här utan man säljer till andra som stansar ut kork. Men spillet går tillbaka till fabriken här.
Här ligger allt som man har fått tillbaka och rester från tillverkningen på fabriken. Det tas till vara det också och mals ner till granulat i fyra olika storlekar. Av det pressar man golv-vägg o takplattor, grytunderlägg, ämnen till skor och ämnen till korkar mm.
Vi har haft en intressant dag och kan varmt rekommendera ett besök på Novacortica.
